En 10 minuters solitär roadtrip på en återupplivad väg i vårsolen.
Jag saknar det inte.
Jag längtar aldrig till det.
Likgiltig men ändå euforiskt salig.
Ett väckelsemöte?
Inte riktigt men nära till.
Hej igen förresten.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Faktiskt det finaste jag läst på länge.
Skicka en kommentar