Åka bil, åka biiiil

Handen på handbromsen hela tiden. Men jag får inte. Det är förbjudet att leka. Det har jag fått erfara. Men jag vill, vill, vill.

Keps får man inte ha på sig heller. Det är oförskämt tydligen.

Ett år sen och jag har blivit en toffel.

Slave to the wage...

En grej bara

Stig Dagerman är grym som fan!

Ty för den som är tvungen att sörja kan glädje se ut som rädsla. Man är rädd för att visa sin glädje. Men mot denna glädje är ingenting att göra. Den som är glad över någon som lever skrämmer inte en död.

Snöstorm

Det borde vara förbjudet med dagar som denna. Det borde vara förbjudet att vara ute dagar som denna. Det borde finnas en utegångsförbudlag för dagar som denna. Vill inte vara ute. Dagar som denna tar jag vilket jobb som helst bara jag slipper vara ute.
Fast helst av allt vill jag bara sova. Det var längesen jag var så trött som jag är idag. Om jag lägger mig ner så somnar jag. Dessutom är jag orakad. Mitt huvud är i vakuum, jag går omkring i en bubbla där det alltid låter och tv-bruset är konstant.

6 månader sen...

Så länge hjärtat mitt slår
Så minns Jag dig när
Du stack ett hål i min Kevlarsjäl

Helfestligt, allmänbildande, jätteintressant, kunskapsorienterat

Hysteriskt roligt med Sveriges egna MacGyver Beng Alsterlind.
Titta när Bengt visar hur man tillverkar en säckpipa eller gör smörgåspålägg av ägg.

Allt tar slut

Snart hemdags och den fantastiska boken har tagit slut. Läste ut den igår. Sorgligt.

Hade bara en oläst bok på lager, Stig Dagermans Bränt barn. Vet inte hur det ska gå med den. Den förra boken jag försökte läsa av Stig Dagerman gick inte så värst bra. Hoppas denna går bättre.

Fear of the dark

Tur att det är fredag imorgon annars hade jag legat kvar i sängen. Hade väldigt svårt att ta mig upp imorse. Orkar ingenting längre, det enda jag vill göra är att ligga i sängen. Borde inte skriva sånt här men det är så det är. Längtar till helgen men när den väl kommer så är det bara ångest. Tycker inte om fredagar, de är bara till besvikelse. Lördagar likaså. Söndagar vill jag inte ens prata om.

1,966

Beräkna din kroppsyta.
Min kroppsyta blev 1,966m². Vilka värden jag angav kan ni ju klura lite på.

I had a ... day

Ont i huvudet.
God lunch. Potatismos med köttbullar, allt egenhändigt gjort från potatis till mos och kött till golfbollsstora bullar.
Snart dags för resan hemåt i mörkret.

Väntan, besvikelse, väntan, besvikelse, kanske nu då, näe, besvikelse, väntan, väntan, väntan uppgivenhet.

Morgonstund har musik i örat

Morgonen började bra. I bilen på första turen:
Death Cab For Cutie - Soul meets body

Cause you’re the only song I want to hear
A melody softly
soaring through my atmosphere
Where soul meets body

Direkt efter det:
Kent - Dom som försvann

Jag har bränt mina skivor
Eldat upp dina brev
Och askan ligger i drivor

Konfliktfylld

Trots mina fruktansvärda neuroser idag så har jag känt mig piggare och gladare än vanligt.

Jag fattar inte riktigt, det borde inte gå ihop. Man kan inte vara glad samtidigt som man är i beredskap på att dö eller bli blind på samma gång. Eller så hade jag kanske bara glömt bort det vissa stunder.

Neuros [nevr'å:s] neurosen neuroser subst.

Sammanfattande benämning på en grupp psykiska sjukdomar, vilka uppkommer genom en konfliktfylld livssituation och personens sätt att uppleva och reagera på denna.

Vart har du varit gamle vän

Energin har kommit tillbaka i en liten form. Igår målade jag och idag har jag katalogiserat mina CD-skivor i nån flummig favoritordning och packat ner dem i IKEAs smarta förvaringslåda KASSETT. Tyckte det var lite fiffigt, blir CD-skivorna inte dammiga. Dessutom så kommer de ju fram lite mer istället för att vara gömda i en stor kartong långt inne i en garderob som man inte orkar rota fram när man blir sugen och nostalgisk på nån gammal skiva.

Insomnia reverse

Jag vet att jag går i sömnen men jag vill inte vakna upp.

Bryt

Gaaaaaahh. Kan inte släppa det. Jag är "Lotta på Bråkmakargatan"-arg, irriterad och så ställer man sig och stampar ilsket(man får den känslan för att göra det men man kanske inte gör det, inte bland folk iaf, det ser kanske lite konstigt ut) för man vet inte var man ska göra av all irritation.
Nästa gång är det fasiken min tur. Snälla. Eller var det sista chansen...

Svårt att vara alla till lags

Vad var det jag sa, fem minuter efter att jag skrev det så var det över. Det blev ingen lägenhet på söder. Varför kunde det inte varit jag som hade det sista budet som hon först hade tills jag kom och förstörde det för henne. Hon blev visst skitsur när jag trissade upp priset 100 000 till fyra timmar innan hon skulle skriva kontrakt. Men säljaren blev nog glad.

Homofilifjonkan

Vilken morgon, är i upplösningstillstånd. Mina händer skakar. Nervös och hysterisk. Skiträdd kan jag lägga till också. Vad har jag gett mig in på. Innan klockan 11.00 kommer det vara över.

Panikkörde posten på 25 minuter. Normalt brukar det ta mellan 45-60 minuter.

Braindead

Har varit glad idag, otroligt eller hur. Bara positiva besked och det mesta har flytit på utan problem.

Hela dagen går man och längtar till att få sluta jobbet och åka hem. Man fylls upp av en vällust av tanken. Längtar till den dagliga resan hemåt med den fantastiska boken i fokus. Resan blir ett uthärdligt vakuum i dess värld. Sen då, när man är framme. När man har gått den fyra minuter långa promenaden till huset, halvsprungit upp för trappan till våning sex(jag åker inte hiss), slängt sig innanför dörren i hysteri. Jo då tar all glädje slut. Jag har inget att längta till längre. All energi är som bortblåst och glömd. All ideér om skapelse och engagerande uppslag är av nån märklig anledning helt ointressanta. Jag förmår mig inte till att göra nånting. Sitter istället och dödar tid på de mest meningslösa sätt bara det inte kräver nån större tankeverksamhet eller fysisk aktivitet.

Allt kan ju inte vara happy happy men nästan

Det verkar som att nåt går åt rätt håll i alla fall. Kommer få en löneförhöjning, vet dock inte hur mycket än men det är nåt att se fram emot. Får nog veta nästa vecka, tror jag, hur pass mycket rikare i pengar jag blir. Dessutom kommer jag få det retroaktivt från 1 maj vilket känns helt otroligt trevligt.

Men, mitt sjukintyg som ska till Försäkringskassan är på vift nånstans, IGEN. Väntar fortfarande på pengar där ifrån och de behöver sjukintyget för att kunna betala ut dem. Skulle vara passande med en liten julbonus.

Det är humor

Jag har länge funderat på en lista av de bästa programledarparen i...eh...typ nutid. Eftersom jag har tänkt klart på listan nu så tänkte jag publicera den. Listan är inte i rangordning utan det är bara en lista på vad jag tycker är de bästa programledarparen. Anledningen är att jag kunde inte komma fram till vilka som var bäst eller i vilken ordning de skulle placeras. Det är ju humor fast med olika vinklingar. Skriv kommentarer för fasiken.

Filip Hammar och Fredrik Wikingsson("100 Höjdare", "Grattis Världen", m.m)
Allt de gör är hysteriskt och smart. De har säkert en hel stab bakom sig men vad gör det, det de gör är ju sjuuuuuukt roligt.

Musse Hasselwall och Andreas Halldén("Rallarsving" ZTV)
Det är inte för att jag gillar kampsport(vilket jag inte alls gör) som jag tittar på Rallarsving utan för att Musse och Andreas är så, ja jag vet inte, så bögiga helt enkelt fast på ett gulligt sätt. Straight homo-romantik i machomjuk(va?) miljö. Det är kul.

Anders Johansson och Måns Nilsson("Så funkar det" P3, "Clownen luktar bensin" P3, "Morgonpasset" P3, "Anders och Måns" SVT)
Dialekten och de ovanliga inslagen. Vet inte om jag behöver säga mer.


Jag funderade också länge på den kvinnliga sidan. Tyvärr(får man väl säga) så kom jag inte fram till något. Det enda jag kunde komma på var de där två tjocka tanterna som åkte omkring på en motorcykel med sidovagn i den Engelska landsbygden och lagade konstig mat. Programmet visades säkert för en 5-7 år sen. Annorlunda är väl ordet.

Kakmonstret

Nu har jag mosat i mig en jävla massa kakor med mjölk. Det var några Danska kakor, billiga var dem. Först tänkte jag köpa pepparkakor men antagligen så vill inte Göteborgs Kex att man ska bli sugen på deras pepparkakor. Det stod nämligen med stora bokstäver på paketet att de var BAKADE MED SMÖR! Kan de inte vara lite mer diskreta. I dessa tider med larm om fett och socker och allt man äter dör man av(nästan i alla fall). Hur tänker marknadsföringsavdelningen på Göteborgs Kex, tydligen inte alls. Nu blir man ju bara avskräckt istället.

Summering av helgens filmtittande

Lördag:
My Neighbor Totoro - 4/5
Azumi - 3/5
I Heart Huckabees - 4/5
Shanghai Noon - 2/5
Shangai Knights - 2/5

Söndag:
I hennes skor - 4/5

Kallt blir kallare

Det är kallt, jag är trött. Jag tycker det är kallt nu och det kommer bli kallare. Hur ska det gå det här. Hade glömt bort hur kallt det kan vara 06:33 på tunnelbanan på vintern. Förträngt det troligtvis.
Men men, jag är glad ändå.
Även att det jag skriver kanske låter eller verkar jättedeppigt och hemskt så är det inte så farligt. Jag har en fäbless för att låta mer dramatisk än vad det kan vara.
Som igår till exempel. Det var ingen ångestfylld dag alls, jo lite kanske men det var bara petitesser, lyxångest. Inget av vikt att bli dramatisk över. Men ändå så får jag det att låta som det var en hemsk dag. Det var det definitivt inte.

SMS-terrorn börjar snart.

LKGN

Har kommit till insikt att det troligen är bättre att leva i fantasin än i verkligheten. Varför finns det annars så många religioner och framför allt; varför tyr sig så många människor till kristendomen. Men det skulle kännas som att ge upp och jag gillar inte det.

Jag fick lite av en smärre chock förut. En positiv sådan, med hjärtklappning och alla tillbehör. Men det visade sig vara falskt alarm...tror jag. Snap back to reality, oh there goes gravity.
Verklighet och gravitation på samma gång, kommer det hända nån gång?

Lika kladd, graviditet noll.

Gissa citatet, please!

Det var några dagar sen men det kommer en låt idag faktiskt. Kan det inte för en gångs skull vara som i:
Embrace - Gravity

Plastigt värre

- Flicka lilla, vet du inte att rosor som tidigt blommar vissnar fortast!
Charlotte stirrar tillbaka på Gertrud medan hon tuggar och sväljer det sista av tårtan. Sedan svarar hon utan en blinkning:
- Yeah, but this one is plastic!

Fredagssysselsättning

Åka in till stan: titta på folk och onödiga saker som man av nån mystisk anledning trånar efter.


Åka hem: titta på film.


Blir jag blind tar jag livet av mig.

Virre-TV

Jag måste skaffa TV8 om det nu inte redan finns hemma. Anledningen kan du läsa om här.

Gör mig döv

Satan vad jag verkligen hatar de där förbannade jävla tiggande musikanterna på tunnelbanan. Jag har liksom ingen lust att höra deras vidriga dragspel användas till nån gammal folkmusiklåt från nåt utomländskt land mitt i rusningstrafiken. Nej, jag vill inte höra nåt jävla dragspel eller nån musikant på tunnelbanan någonsin. Uppskattar verkligen folk musiken? Har svårt att tro det. Väntar bara på att nån ska tappa besinningen på dem och slå sönder deras instrument, så skönt det skulle vara att se. Finally, det blev tyst.
Enda musikant jag uppskattar är den där lilla gumman i folkdräkt från nån öststat som står på Drottninggatan och spelar på sin blåa blockflöjt. Respekt.

Snorta lite

Klicka här.

Youghurt

Här ligger jag och myser med ett trasigt finger samma kväll som jag dödade det. Fånigt, ja jag vet. Kan faktiskt fortfarande inte böja på det. Är lite orolig, tänk om jag aldrig kommer kunna böja det mer. Det kanske kommer fastna. Jag kanske bröt nåt ben och sen har det växt ihop fel så nu kommer jag aldrig kunna böja det nåt mer om inte läkarna bryter sönder det på nytt så det läker rätt och så måste jag gå med ett sött litet gips på fingret i tre månader. Blir man sjukskriven då? Man kanske blir sövd när de ska göra det, åh jag längtar redan. Skulle vilja somna in med narkos varje kväll och vakna upp med ett rosa fluffigt moln i tankarna. Gillar narkos. Har bara fått det en gång men det var mysigt när jag fick det. Vill ha fler gånger.

Men liksom hallå

Att åka omkring(jobba) på ett av Sveriges lärosäte för lag och ordning i en Mitsubishi Spacerunner och lyssna på KRS One - Sound of da police och dessutom tycka det är skitbra känns lite...odd!

Police man come, we bust him out the park
I know this for a fact, you don't like how I act
You claim I'm sellin' crack
But you be doin' that
I'd rather say "see ya"
Cause I would never be ya
Be a officer? You WICKED overseer!

Moon River

Moon River wider than a mile
I'm crossing you in style some day
Oh dream maker you heart breaker
Wherever you're going I'm going your way
Two drifters off to see the world
There's such a lot of world to see
We're after the same rainbow's end
Waiting 'round the bend
My huckleberry friend
Moon River and me

Säxy böj

Hörde musik som fick mig att minnas. Inga speciella minnen bara små obetydliga fragment ur mitt liv. Tillfällen då jag lyssnade på just den musiken. På den tiden då jag var en förvirrad tonåring(är väl det fortfarande!?) som försökte komma på vem man var. Som bodde i en liten håla och längtade bort. Längtar fortfarande men vet inte var.
Kändes bra att det inte hade nåt känslomässigt samband, inte så att man ville spontangråta okontrollerat när man hörde den. Det har varit så mycket sånt på sista tiden, kanske har jag blivit mer mottaglig eller så är jag bara ovanligt blödig just nu. Som ett öppet sår i min kevlarsjäl...blablabla...man blir trött på ditt jävla gnäll.

För mig gjorde jag allting fel

Man vet aldrig med någon annan.
Man vet aldrig med nån annan men man inbillar sig och ofta fel och negativt.
Jag målar ner skönheten i sot- och skit-färg av rädsla, slår bort lyckan och tänker: "inte vara lycklig nu för lycklig kan försvinna och hej sammanbrottet".
Störd är jag.

Två människor som försöker våga ge bort sina hjärtan fast de egentligen inte vågar för det känns så oerhört farligt.

Virtanen i söndagens blogg.

Dom har molnen i famnen

Reflektion: Det är behagligt väder. Trodde det hade snöat först, men inte då. Dimman är så tät så man ser inte ut, ett vitt suddigt och lent moln har lagt sig som försvar och döljer med insvepande omsorg Botkyrkas vackra natur och miljö. Vad gör det, det är ändå inte mycket att titta på. Ironin är begriplig och oförtäckt.

Handikapad

Har funderat på hur lätt man kan känna sig handikappad. Bara en sån liten fjuttig sak som att göra illa sig i fingret kan få en att bli delvis funktionshindrad, MEN, att man dessutom uppfattar det som ett besvärligt funktionshinder är egentligen helt löjeväckande med tanke på hur en del människor med SVÅRA kroniska rörelsehinder har det.
Känns som det är lite svårt att likställa.
Man kan ju inte säga "Åh, jag har skadat mitt finger så jag kan inte jobba, måste nog sjukskriva mig.", hör ju hur dumt det låter. Fingrar och tår är lite mesigt att beklaga sig över, om det inte är nån allvarlig skada man har dragit på sig. Men ändå, det låter fortfarande löjligt. Tills man visar upp skadan, beviset på att det gör ont och att man delvis är lite handikappad. Man har typ råkat sågat bort en liten fingerstump, man kanske har brutit fingret eller olyckligtvis trampat i klaveret(hahaha) och stukat foten. I mitt fall är det dock inte så farligt. Jag har ju bara halvt dödat fingret.
Imorse när jag hade duschat och stod och torkade min späda kropp så blev jag lite häpen över hur fort kroppen läker. Granskade fingret och såg att det redan har bildats ny hud och att det inte gör lika ont längre, PANG, precis då jag tänker att det inte gör så ont längre så slår jag i fingret rakt över såret på dörrlisten. Det gör visst ont längre.

Obs! Titeln är ingen felskrivning.

Meine hand ist kaputt

Jag dödade nästan mitt vänstra pekfinger igår, hyvlade sönder det med hjälp av en stol. Det var jätteskönt, verkligen, jag vill inte uppleva den smärtan igen. Det gjord så jävla ont att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Först klämma sönder fingret med sin egen tyngd och sen slita bort massa hud nästan ner till benet då man ska dra bort fingret samtidigt som man klämmer det mellan ett lodrätt vasst stålrör(stolsbenet alltså, stolen var liksom trasig. Stolens sits satt lös.) och stolsitsen därför man sitter fortfarande kvar på stolen. Allt hände på mindre än en sekund så man han inte fatta vad som hände. Undra om man kan jämföra det med nån annan smärta, Anna-Lena Brundin har sagt att föda barn känns som att skita ut en stol. Inte för att jag skulle vilja byta men den där stolen gjorde jävligt ont även att jag inte sket ut den. Jag lyckades med att hamna i nåt slags epileptiskt svimningstillstånd i några sekunder för att det gjorde så förbannad ont. Helt okontrollerat, som en sprattelgubbe man slår av och på hela tiden och varje gång man slår på den så rycker den liksom till i hela kroppen. Måste sett helt galet ut.
Nu efteråt ser det nästan ut som fingret fått någon konstig infektion, tänker på zombies och annat slamsigt. Det syns att det hyvlades bort en hel del hud, jämför man med det högra pekfingret så är det tydlig nivåskillnad. Tänk om det kanske börjar ruttna och faller av.