- "Can I stay a little longer?"
- "Stay forever."
Sen blir det katastrof och allt blir ensamt, trist och hopplöst. Tiden går, sommaren blir till höst, hösten blir till en lång kall vinter, vintern övergår till vår och en liten gnutta hopp. Hoppet försvann och velandet är ännu en katastrof. Sista chansen. Det blir vårdslös körning genom Londons gator. En lite pinsam presskonferens. Värsta smilen. Alla är lyckliga, det blir vackra och glada scenarion och i bakgrunden spelas nån passande positiv låt. Sen var det slut och jag hade ont i magen.
måndag, oktober 31, 2005
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar